Jessica Khan

Mina erfarenheter inom konst? Jo, de började tidigt. Redan som sexåring blev jag utsedd till dagisets konstnär med diplom och ära. Diplomet ligger faktiskt tryggt sparat efter över 25 år, ifall någon skulle tvivla.

I grundskolan fick jag det ärofyllda uppdraget att måla stora porträtt av upptäcktsresandena Vasco da Gama och Columbus, som sedan hängdes upp i skolans trappuppgång. Då var jag stolt, men nu mest generad, med tanke på min starka motvilja mot både kolonialism och imperialism. Med tiden förändras ens moraliska kompass, och tur är väl det, annars hade jag nog fortsatt hylla fel hjältar.

Senare, i högstadiet, fick jag ett stipendium till en sommarkurs på Konstfack (Konstfack för kids). Där byggde och utsmyckade jag min egen robot, som sedan ställdes ut på Gallerian i Stockholm år 2008. Det var stort. Roboten stod där, blinkade stolt och jag med.

Efter det… ja, sen gick konsten i ide. Akademin tog över. Åren fylldes av studier, och till slut blev jag specialistläkare. Men någonstans där, under lagren av vetenskap och teori, har konsten legat och skvalpat, redo att väckas till liv igen.

Och nu, nu är det dags. Det är hög tid att plocka upp penseln och återvända till det som en gång fick mig att bli “dagisets konstnär”. Nu är jag redo att satsa på konsten igen. Satsa på riktigt!